Allmänläkare i stress: fritt val av läkare kontra snabb specialisttid!

Allmänläkare i stress: fritt val av läkare kontra snabb specialisttid!

Ämnet sjukvården och sökandet efter en specialist diskuteras för närvarande intensivt. Den 16 juni 2025 fördes heta debatter i representantmötet för Lagstadgade sjukförsäkringsläkares (KBV) riksförbund om den planerade primärläkarmodellen som presenterades av hälsominister Nina Warken. Allmänläkarförbundet kritiserade modellen för att den enligt deras åsikt har ”kryphål” och lämnar många frågor obesvarade, särskilt för patienter som vill behålla friheten att välja läkare. Medical Tribune rapporterar att KBV-systemet är politiskt robust. KBV:s styrelse är fortfarande inte imponerad av de kritiska rösterna och betonar att 90 % av sjukvårdsavgifterna genereras genom kollektivavtal med lagstadgad sjukförsäkring (GKV).

Paneldeltagarnas nervositet var påtaglig. I VV antogs ett ställningstagande om hantering av öppenvårdspatienter med endast sju röster emot och tre nedlagda. Fokus för debatterna var ”det obligatoriska primärläkarsystemet” och den eventuella begränsningen av det fria läkarvalet i det selektiva och kollektiva inkomstsystemet. Nu vill många veta hur detta kommer att påverka deras sjukvård, särskilt med tanke på den nuvarande vakansen på cirka 5 000 GP-platser. Dr Petra Reis-Berkowicz, en av vaccinationstalarna, ser inte detta som ett hinder för att införa primärläkarsystemet.

Patientvård och effektivitet

Koalitionsplanerna syftar till att öka effektiviteten i hälsosystemet. Warken håller med om att i synnerhet husläkare borde behöva övervinna färre byråkratiska hinder och att digitaliseringen bör främjas. Primärläkarmodellen ger grundläggande vård, med de enda undantagen gynekologer och ögonläkare. Nytt är också att i de fall en specialisttid inte finns att tillgå snabbt bör det finnas möjlighet att byta till sjukhus.

Det varnades dock också för att de planerade förändringarna skulle kunna överväldiga de befintliga strukturerna. Särskilt det tyska läkarförbundet uttryckte oro över behandlingskoordineringen. Medicinsk president Klaus Reinhardt påpekade att många patienter är ensamma ansvariga för att organisera sin vård. Endast en tredjedel av tyskarna verkar för närvarande intresserade av ett primärvårdssystem; den återstående majoriteten vill behålla friheten att välja läkare.

Välkomna reformer eller en byråkratisk broms?

En undersökning visade att 68 % av tyskarna skulle vara villiga att byta ut sin frihet att välja läkare mot snabbare specialistbesök. Detta kan vara ett tecken på en förändring av idéer om sjukvården. Den populära tidsbokningstjänsten 116 117 kan bli en avgörande punkt, särskilt för försäkrade utan husläkare. Samtidigt finns det kritik mot primärläkarmodellen, där de många undantagen betraktas som kritiska. Enligt Tagesschau finns krav på egenavgift för okontrollerad tillgång till specialister för att förändra patienternas beteende.

Men hur ser siffrorna ut egentligen? Med 213 sjukhusinläggningar per 1 000 invånare år 2022 ligger Tyskland långt över EU-genomsnittet. Det visar att det finns stora utmaningar inom öppenvården. Enligt vdek är andelen sjukdomar som diabetes eller hjärtsvikt som också skulle kunna behandlas polikliniskt oroande hög. Samtidigt fungerar vår sjukvård bra för många patienter – tillgången är hög och det finns relativt få obehandlade patienter.

Alla dessa aspekter visar att det är dags att titta närmare på sjukvården och utveckla genomtänkta reformer för att både förbättra patientvården och lätta på strukturerna. Vad som händer härnäst med primärläkarsystemet återstår att se. Det är i alla fall tydligt att diskussionerna kring detta ämne bara har börjat.