Dobrindt ignorerar domstolsbeslut: asylförfarande under kritik!

Dobrindt ignorerar domstolsbeslut: asylförfarande under kritik!

A recent decision by the Berlin Administrative Court is causing excitement and discussion in German asylum policy. It concerns the rejection of three Somali asylum seekers who were given an idea of ​​their legal options at the German border. Domstolen beslutade i ett brådskande förfarande att asylsökande som ber om skydd vid tyska gränskontroller inte bara ska avvisas utan en grundlig granskning av Dublinförfarandet. Minister Alexander Dobrindt (CSU) å sin sida anser att beslutet är ett "enskilt beslut" och planerar att fortsätta med den praxis som finns. This raises significant questions regarding the rule of law and commitment to court decisions.

Ministern påpekar att domstolens beslut, även om det har en "individuell påverkan", inte kommer att medföra några långtgående förändringar i praxis. Kritiker ser denna uppfattning som ett åsidosättande av högsta domstolsbeslut. Jämförelsen görs i sammanhanget med ett förbud för Frankfurt-fans att vistas inför en fotbollsmatch 2016, som inte hävdes trots ett tydligt domstolsbeslut. Som i fallet då kunde förtroendet för rättsstatsprincipen nu sättas på prov genom sådan okunnighet. Chefen för allmän ordning i Darmstadt motiverade sitt dåvarande förbud med "faran för upplopp", vilket sände signalen att politiska önskemål sattes över juridiska principer.

Beslutet får konsekvenser

VG Berlins beslut kommer att få långtgående konsekvenser för asylpraxis i Tyskland. Beslutet säger att den federala regeringen måste se över och förbättra sin praxis för att hålla jämna steg med kraven i Dublin III-processen. Detta förfarande säkerställer att varje asylansökan prövas av endast ett medlemsland, som är avsett att kontrollera sekundär migration inom Europa. I detta sammanhang har en sökande faktiskt ingen rätt att fortsätta resa till Tyskland om ett annat EU-medlemsland är ansvarigt för deras asylförfarande.

Genomförandet av dessa regler ifrågasätts dock av nuvarande praxis med avslag. Enligt många experter måste Dobrindt snarast tillhandahålla bättre rättsliga motiveringar för sitt tillvägagångssätt, eftersom de argument som den federala regeringen framförde inför domstolen inte är tillräckliga för att motivera en "nödsituation" enligt EU-lagstiftningen. Inledande av huvudförhandlingar vid Berlins förvaltningsdomstol skulle också kunna leda till att liknande mål når andra domstolar i Tyskland. Kanske kommer inte ens en rörande dom från EU-domstolen att uteslutas om situationen kräver det.

Rättsstaten under press

Att hantera besluten från VG Berlin väcker grundläggande frågor. De politiska aktörernas ansvar att följa rättsstatens principer och respektera grundläggande rättigheter påpekas gång på gång. Dobrindt och hans ministerium har ännu inte svarat på kritiska röster om deras ställningstagande, vilket ses som problematiskt i många kretsar. Tidigare konstitutionella domare ifrågasätter politikens trovärdighet när den ignorerar domstolsbeslut. Den framväxande misstanken att symbolpolitik har företräde framför den faktiska rättsliga situationen kan få allvarliga konsekvenser för förtroendet för statliga institutioner.

I det här fallet kan hotet om ekonomisk börda från eventuella domstols- och advokatkostnader också bli en relevant fråga, särskilt om det visar sig att brådskande beslut inte genomförs i enlighet med rättsstatsprincipen eller grundläggande rättigheter. Denna situation skulle potentiellt kunna bli en fråga inte bara vid Berlins förvaltningsdomstol utan även på andra ställen och utlösa ytterligare diskussioner i det tyska samhället.

De juridiska utmaningarna i samband med Dublinförfarandet är långt ifrån över. Det återstår att se hur den federala regeringen kommer att anpassa sig till denna komplexa fråga. Nästa period kan bli avgörande när det gäller att avgöra om de politiska aktörerna har goda händer i att säkerställa medborgarnas förtroende för rättigheter och rättsstatsprincipen.