Kämpa för mänsklig värdighet: Biskopar varnar för val av domare i Hessen!
Den 18 juli 2025 orsakade utnämningen av Frauke Borius-Gersdorf till författningsdomare heta debatter, särskilt i den katolska kyrkan.

Kämpa för mänsklig värdighet: Biskopar varnar för val av domare i Hessen!
I och utanför Hessen väcker SPD:s nominering av Frauke Brosius-Gersdorf till konstitutionell domare allt större uppmärksamhet. Diskussionen om deras ståndpunkt om abort orsakar många kontroverser och polariserar samhället. På fredag ska förbundsdagen besluta om hennes val, vilket inte borde ha varit på agendan, men trycket från allmänheten verkar vara för stort för att fortsätta ignorera frågan. Limburgs biskop Georg Bätzing, som också är ordförande för den tyska biskopskonferensen, uttalade sig tydligt för Brosius-Gersdorf. Till sitt försvar framhåller han att hon inte ska tappa det erkännande hon förtjänar. Detta stöd kommer precis i rätt tid, eftersom biskopar från olika stift redan har uttryckt sin oro över att ingen som ifrågasätter embryon eller foster ska anförtros tolkningen av grundlagen, rapporterades [hessenschau].
Situationen hamnar på sin spets efter att Bambergs ärkebiskop Herwig Gössl dragit tillbaka sina anklagelser mot Brosius-Gersdorf och beskrivit hans tidigare uttalanden som beklagliga. Han sa att han var "felinformerad". I en tid då samhället bråkar om abortfrågan, ses Brosius-Gersdorfs nominering mycket kritiskt av den katolska kyrkan. Kritiker, inklusive från CDU, insinuerade att Brosius-Gersdorf stödde abort fram till födseln och beskrev hennes hållning som "ultravänster".
Diskursen om abort
Brosius-Gersdorf har tagit tydlig ställning i debatten: Hon är positiv till legalisering av aborter i tidiga skeden, men avvisar påståendet att embryot inte har rätt till liv. Detta motsäger ståndpunkterna från den federala författningsdomstolen, som har gett ofödda mänsklig värdighet sedan 1993. Frågan om abort börjar bli särskilt explosiv, eftersom framtida rättspraxis i hög grad beror på valet av den nya författningsdomaren. Den nuvarande paragrafen 218a, som Bätzing beskriver som en ”smart balansering” mellan rätten till självbestämmande och skyddet av ofödda liv, har därför potential att föras in i samtalet igen genom Brosius-Gersdorfs nominering, och inte bara ur ett juridiskt perspektiv.
Men det är inte bara den katolska kyrkan som är skeptisk. Den protestantiska kyrkan är generellt sett mer öppen för en mer liberal reglering, vilket försvårar situationen ytterligare. I ett förtätat politiskt landskap har SPD och CDU kommit överens om att Brosius-Gersdorf inte kan ta över ämbetet som president eller vicepresident för den federala författningsdomstolen. Detta kan innebära att den nödvändiga två tredjedels majoriteten för hennes val kanske inte uppnås.
Ett kulturkrig på gång?
In seinen Äußerungen warnt Bischof Bätzing vor einem Kulturkampf, der aus der Debatte um Brosius-Gersdorfs Nominierung hervorgehen könnte. Er zeigt sich besorgt über die Profiteure solcher Konflikte, die aus der Gesellschaft entstehen. Neben den rechtlichen Aspekten wird die Diskussion um den Schutz und die Würde des Lebens vor und nach der Geburt in den Vordergrund gerückt. Bischöfe wie Oster und Voderholzer betonen die Notwendigkeit, die Menschenwürde jedem Menschen unabhängig von seiner Lebenssituation zuzuerkennen.
Allt detta sker mot bakgrund av ett långvarigt reformarbete från SPD och De gröna, som ville titta närmare på regelverket om abort. Men tanken på att ta bort aborter från strafflagen och reglera dem i lagen om graviditetskonflikter hotar att tona i bakgrunden, medan nomineringen av Brosius-Gersdorf återupptar diskussionen.
För många är det tydligt: Beslutet som fattades i fredags kan inte bara ha en bestående inverkan på lagarna om abort och behandlingen av mänsklig värdighet i Tyskland, utan också på grunderna för social samexistens. Det är fortfarande spännande att se hur det politiska landskapet kommer att utvecklas under den kommande perioden och vilken påverkan detta kommer att få för de människor som står i centrum för denna debatt.