Hesse är orolig: majoriteten tvivlar på att demokratin fungerar

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Undersökning visar att 51 % av hessianerna är missnöjda med demokratin; Statskansli och Infratest Dimap presenterar kritiska resultat.

Umfrage zeigt, dass 51% der Hessen unzufrieden mit der Demokratie sind; Staatskanzlei und Infratest Dimap präsentieren kritische Ergebnisse.
Undersökning visar att 51 % av hessianerna är missnöjda med demokratin; Statskansli och Infratest Dimap presenterar kritiska resultat.

Hesse är orolig: majoriteten tvivlar på att demokratin fungerar

I Hessen ger en aktuell undersökning om demokrati underlag för diskussion. Enligt en studie av Infratest Dimap på uppdrag av delstatsregeringen känner 51 % av hessarna sig missnöjda med hur demokrati fungerar i Tyskland. Dessa siffror presenterades nyligen av statskansler Benedikt Kuhn (CDU) i Wiesbaden. Medan endast 8 % uppfattar demokratin som mycket bra och 39 % som bra, anger 58 % att de betygsätter det demokratiska systemet i Hessen positivt.

Undersökningen, som omfattande utfrågade 1 502 röstberättigade i Hessen i april 2025, visar på en övervägande positiv stämning bland befolkningen i Hessen, vilket också framgår av pressmeddelandet från Hessens statskansli. Här är en majoritet på 60 % av åsikten att demokratin i Hessen fungerar bättre än riksgenomsnittet. Dessa optimistiska bedömningar står dock i skarp kontrast till de oroande rönen om offentlig politik och byråkrati: hela 86 % av de tillfrågade säger att de är rädda för dess kollaps, medan 77 % har intrycket att staten håller på att kvävas av byråkrati.

Förtroende och engagemang

En annan intressant aspekt av undersökningen är förtroendet för lokala politiker. Borgmästare åtnjuter mycket mer respekt än den federala regeringen. Förtroendet för regional och lokal politik verkar vara högt, medan förtroendet för den federala nivån och media är fortsatt lågt. Undersökningsresultaten visar att förtroendet för federala politiska institutioner har minskat kraftigt: endast 9 % av de tillfrågade litar på partierna, jämfört med 20 % 2021.

Studien påpekar att kritik mot demokrati kan observeras särskilt bland människor med lägre inkomster samt på landsbygden och bland medelgenerationerna. Ett ytterligare resultat av undersökningen är att 30 % av de tillfrågade knappast är informerade om statlig politik, med särskilt unga människor som berörs av detta. Samtidigt finns det en stark koppling till sitt hemland: 88 % av hessarna känner sig anslutna till sin federala stat, mer än hälften till och med väldigt mycket.

Krav på förändring

Ett centralt ämne i diskussionen är uppmaningen till mer transparens och medborgarorienterad politik. 77 % av de tillfrågade vill ha en enklare och mer begriplig vallag, medan 75 % vill ha direktvalda representanter i riksdagen. Resultaten av undersökningen kommer att diskuteras i kabinettsutskottet för demokratifrämjandelagen. Premiärminister Boris Rhein har redan meddelat att han kommer att fokusera på att bygga förtroende för demokratin, vilket har mött stort intresse bland människor.

Dessutom stöder 90 % av de tillfrågade en extra tysklektion i grundskolan för att öka språkstödet, vilket visar att människor bryr sig om utbildning och integration. Säkerhetsproblem är fortfarande ett hett ämne: 70 % stöder säkerhetspolitiska initiativ, som sjupunktsplanen för Frankfurts Bahnhofsviertel.

En annan aspekt av den aktuella undersökningssituationen är den växande oron över förekomsten av hatretorik och våld, särskilt på sociala medier. 80 % av de tillfrågade är övertygade om att sociala nätverk förvärrar dessa problem. Det är klart att det krävs ett omtänk och nya grepp i politiken.

Sammantaget kan man säga att demokratin i Hessen har utrymme för förbättringar, men det märks också många positiva impulser. Medborgarna verkar redo för förändring och kräver en mer aktiv roll i den politiska utformningen av sitt hemland.